Falsk teknisk support: samtal och popup-rutor som utger sig för att vara Microsoft – en lugn guide steg för steg för äldre
Ringer någon och säger att din dator har virus? Har en varningsruta låst hela skärmen och ber dig ringa ett nummer? Den här guiden förklarar lugnt, steg för steg, hur bluffen ser ut, vad Microsoft och polisen faktiskt säger – och vad du ska göra om du redan har klickat, installerat eller betalat.

Det korta svaret: lägg på, stäng, kontrollera själv
Slutsats: Ringer någon och säger att din dator har virus? Har skärmen fyllts av en varningsruta med ett nummer du ska ringa? Stanna upp. Gör ingenting av det som rösten eller rutan ber dig om. Lägg på luren. Stäng webbläsaren. Ge inga uppgifter, installera ingenting, betala ingenting. Det är hela det korta svaret. Resten av guiden förklarar varför, steg för steg.
Microsoft kontaktar aldrig användare utan att användaren själv har bett om det, varken per e-post eller per telefon, för att be om personliga uppgifter eller ekonomiska uppgifter eller för att erbjuda teknisk support för att laga en dator. Det skriver Microsoft själv på sin supportsida om falsk teknisk support. Ett samtal som börjar med att någon ringer upp dig och säger att din dator har problem är därför inte ett samtal från Microsoft – oavsett hur trovärdigt det låter, oavsett om personen känner till ditt namn, och oavsett vilket nummer som visas på telefonen. Numret som visas kan vara förfalskat, och uppringare kan hämta namn och personuppgifter ur offentliga register.
Den här guiden är skriven för dig som är äldre och för dina anhöriga. Den bygger bara på sådant som har lästs på officiella sidor – Microsofts supportsidor, polisens sidor om telefonbedrägeri och Post- och telestyrelsens sida om telefonbedrägerier – samt på bank- och nyhetssidor som tydligt anges som sådana. När guiden säger något som är guidens eget råd står det tydligt. I undersökningen bakom guiden, gjord den 31 oktober 2026, hittades ingen lugn steg-för-steg-guide för äldre om just den här bluffen. Den luckan fyller den här guiden.
En sak till, innan vi börjar: du behöver inte skämmas om du har svarat, klickat eller betalat. Bluffen är byggd för att lura artiga och hjälpsamma människor, av människor som gör detta varje dag. Polisen i Örebro åtalade fem personer i ett mål om just falsk Windows-support mot äldre. Det är aldrig ditt fel att någon försökte lura dig. Det som spelar roll är vad du gör härnäst, och det går vi igenom tillsammans, ett steg i taget.
Vad falsk teknisk support är
Falsk teknisk support är en bluff där någon utger sig för att arbeta med teknisk support – oftast för Microsoft – och får dig att tro att din dator har ett problem. Bluffen kommer som ett telefonsamtal eller en varningsruta på skärmen, och formerna hänger ofta ihop: rutan ber dig ringa, samtalet ber dig installera. Målet är detsamma: att du installerar ett program som ger bedragaren kontroll över din dator, att du lämnar ut uppgifter eller koder, eller att du betalar för en "reparation" som aldrig har behövts.
Bankföreningen FinanceSweden beskrev bluffen redan 2022 som "falsk kundsupport, ibland kallat Microsoftbedrägerier": den som ringer säger sig vara från Microsofts support och påstår att datorn har virus. Morrow Bank beskriver samma sak: någon utger sig för att vara Microsoft, påstår virus eller tekniska problem, och ber dig ladda ned programvara eller ge fjärråtkomst. I januari 2026 varnade polisen i region Syd för falska sidor som imiterade en popup-ruta från Windows Defender: ledde till en falsk säkerhetsvarning, rutan blockerade hela skärmen, ett högt larm ljöd och ett nummer – ofta med svenskt prefix – visades som den enda vägen ut. Den som ringde mötte svensktalande falsk support som fick offren att lämna uppgifter och betala stora summor.
Hur gammal är bluffen? SVT rapporterade redan den 22 mars 2014 om polisens varning för "Microsoft-bedragare": samtal som började med "Hello, I'm calling from the Microsoft Corporation", fjärrstyrning för att "rensa virus" och pengar som försvann. Polisen sade då att bedragarna bad om åtkomst och att Microsoft aldrig skulle ringa och inte kunde veta något om ett virus. Hundratals hade anmält, och drabbade hade förlorat upp till 10 000 kronor. Siffran är från 2014 och säger inget om dagens belopp – bara att bluffen har pågått länge och kostat människor pengar i mer än ett decennium.
En besläktad bluff måste hållas isär från den här guiden: samtal där någon utger sig för att vara polisen. Polisen varnade för sådana samtal i juli 2026. Den bluffen handlar om falsk polis, inte om falsk teknisk support, och hör inte hemma här.
SeniorPhoneGuide har också en guide på svenska om "hej mamma"-bedrägeriet, där någon utger sig för att vara ett barn i nöd. Läs guiden om "hej mamma"-bedrägeriet här – knepen liknar varandra: okänd avsändare, brådska och en uppmaning att handla genast. Den här guiden handlar däremot bara om falsk teknisk support.

Vad Microsoft aldrig gör
Det snabbaste sättet att känna igen bluffen är att veta vad det äkta företaget aldrig gör. Microsoft skriver det själv, tydligt, på sin supportsida om falsk teknisk support. Här är reglerna, en efter en, med Microsoft som källa:
Microsoft tar aldrig kontakt utan att användaren själv har bett om det – varken via e-post eller telefon – för att be om personliga eller ekonomiska uppgifter eller för att erbjuda teknisk support. Det finns inga oönskade supportsamtal från Microsoft. Får du ett sådant samtal, lägg på. Bedragare kan använda offentliga kataloger och känna till ditt namn, och kan gissa ditt operativsystem. Att de vet ditt namn bevisar ingenting.
Microsofts felmeddelanden och varningsmeddelanden innehåller aldrig telefonnummer. Ring aldrig ett nummer som står i en popup-ruta eller ett felmeddelande. Windows ber aldrig användaren att ringa ett nummer för teknisk support. Äkta meddelanden från Microsoft – och från andra stora teknikföretag – innehåller aldrig telefonnummer, skriver Microsoft på en andra supportsida om bedrägerier på nätet. Den som ber dig ringa är inte Microsoft.
Microsoft ber aldrig om betalning för support i kryptovaluta, till exempel Bitcoin, eller i presentkort. I varningen från januari 2020 skrev Microsoft också att företaget aldrig uppmanar någon att föra över pengar – den varningen återkommer i ett eget avsnitt längre fram. Ladda bara ned programvara från officiella Microsoft-partnerwebbplatser eller Microsoft Store. En länk i ett sms, mejl eller en varningsruta är inte en officiell källa.
Vad säger då de officiella sidorna om Apple och Google? Här måste guiden vara ärlig: på de officiella sidor som lästes i undersökningen – Microsofts supportsidor, polisens sidor och Post- och telestyrelsens sida – hittades inget officiellt uttalande från Apple eller Google om att de aldrig ringer, aldrig ber om fjärråtkomst eller aldrig ber om betalning. Apple och Google förekom bara på säljsidor och i sökresultat, och det räcker inte som källa. Guiden påstår därför ingenting om vad Apple eller Google gör eller inte gör. Rådet – lägg på, klicka inte, installera ingenting, betala ingenting – gäller ändå för varje oönskat "support"-samtal, oavsett företagsnamn. Det är guidens eget råd, grundat på Microsofts och polisens regler.
Microsofts supportsida är tät och skriven för en allmän publik, utan numrerade steg för äldre och utan BankID eller 114 14. Det är just därför den här guiden finns: samma fakta, i lugn takt och i den ordning du behöver dem.
Så ser samtalet ut
Samtalet börjar ofta artigt. Någon ringer och säger sig vara från Microsofts support, eller bara "teknisk support". Personen säger att din dator har virus, att den har blivit hackad, eller att det finns ett tekniskt fel som måste åtgärdas genast. Tonen är hjälpsam i början. Sedan kommer brådskan — gör du inte som de säger nu, slutar datorn att fungera. Brådskan är själva knepet. Polisen beskriver det så här: bedragaren stressar offret, till exempel genom att påstå att pengar är på väg att försvinna.
Uppringaren kan be dig om användarnamn och lösenord, eller hänvisa dig till en webbplats där du ska installera ett program som ger honom åtkomst till din dator. Det skriver Microsoft. Ibland ber han dig följa instruktioner på skärmen medan han "visar" dig felmeddelanden som i själva verket är vanliga systemmeddelanden som han förvränger. Han kan inte se något problem på sin sida. Microsoft kan inte veta att din dator har virus, och ringer aldrig för att berätta det.
Numret som visas går inte att lita på. Bedragare förfalskar uppringar-id så att numret ser ut att komma från ett betrott företags supportnummer, skriver Microsoft. Post- och telestyrelsen kallar det spoofing: numret förfalskas så att det ser ut att komma från en bank eller myndighet. Ett svenskt nummer bevisar ingenting – i polisens varning från januari 2026 hade rutorna ofta svenskt prefix och den falska supporten talade svenska. Lita bara på en kanal du själv väljer: ett nummer du själv slår, en webbplats du själv skriver in, eller ett besök på plats.
Samtalen kan komma igen. Bankföreningen FinanceSweden skrev 2022 att bedragarna är ihärdiga och kan ringa flera gånger. Att de ringer igen betyder inte att saken är äkta – ditt nummer finns på deras lista. Gör samma sak varje gång: lägg på, utan att förklara dig. Polisen säger det rakt ut: lägg på – avsluta samtalet om du är osäker, vem den som ringer än säger sig vara. Du behöver inte vara artig.
Så ser varningsrutan ut
Varningsrutan ser ut som ett larm från datorn själv: en blå skärm, ett felmeddelande, en ruta om Windows-aktivering eller en helskärmsbild som täcker allt annat. Microsoft beskriver teknikerna på sin supportsida: falska blå skärmar och systemfel, falska dialogrutor för Windows-aktivering, helskärmsbilder och helskärmsläge i webbläsaren, ständig ström av popup-fönster och ljud – allt för att locka dig att ringa ett supportnummer. Rutan kan också se ut som om den har låst webbläsaren och spela upp ett ljud eller en röst som upprepar varningen. Allt detta är iscensatt: en webbsida som låtsas vara ett systemlarm.
Polisens varning från januari 2026 beskriver samma bild: falska sidor imiterade en popup-ruta från Windows Defender, lockbeten mot äldre på Google och Facebook ledde till en falsk säkerhetsvarning, rutan blockerade hela skärmen, ett högt larm ljöd och ett nummer visades som den enda vägen ut. Fem personer åtalades senare vid Örebro tingsrätt. Bilden är bekräftad av polisen, inte bara av Microsoft: helskärm, larm, nummer, brådska.
Två regler om rutan. Den första: äkta felmeddelanden innehåller aldrig telefonnummer, och Windows ber dig aldrig att ringa. Står det ett nummer i rutan är rutan falsk. Den andra: klicka inte på något inne i rutan – varken krysset, OK eller en knapp som säger att virus ska tas bort. Microsofts råd är kort: stäng webbläsaren direkt om skärmen fylls av skrämmande popup-fönster, och kontakta en betrodd person om du är orolig. Be den personen om hjälp med att stänga webbläsaren om du inte får till det själv – det är guidens eget råd.
En annan sorts ruta ska inte blandas ihop med den här: oönskade virusaviseringar från webbläsarens aviseringar, inte från ett antivirusprogram. Internetkunskap skriver att åtgärden där handlar om webbläsarens aviseringsinställningar. Det är ett annat problem än den låsta helskärmsrutan här, och behandlas inte i den här guiden.

Fjärrstyrning: programmet de ber dig installera
Det mest avgörande ögonblicket är när någon ber dig installera ett program. Det ger den som ringer kontroll över din dator – han kan se din skärm, flytta din mus och skriva på ditt tangentbord. Nordea beskriver det så här: bedragaren övertalar offret att installera ett program som ger kontroll över enheten — AnyDesk och TeamViewer nämns som exempel. Namnen förekommer bara hos Nordea i det material som lästes – ingen officiell sida namnger programmen. Microsofts regel är generell: avinstallera alla program som bedragarna bad dig installera.
Nordeas skyddsregel är kort: installera aldrig ett program på någon annans uppmaning – inget seriöst företag skulle be dig att låta dem styra din dator eller telefon. Blir du ombedd: lägg bara på. Samma regel finns hos Bankföreningen FinanceSweden: gå aldrig med på att ladda ned ett program eller ge fjärrkontroll, lägg på, lämna inga kortnummer eller koder. Och hos Microsoft: ladda bara ned från officiella partnerwebbplatser eller Microsoft Store.
Stanna vid det här ögonblicket, för det kan kännas oskyldigt. Personen låter hjälpsam och säger att han ska "visa" problemet eller "rensa" datorn. Han ber dig gå till en webbplats och trycka på en knapp. Det är just det som är bluffen. Ingen äkta support ringer upp dig oombedd, ber dig installera ett styrprogram via telefon eller behöver se din skärm för något du inte själv har bett om. Om någon ber dig om det, är samtalet falskt.
Har du redan installerat ett sådant program? Gå till avsnittet "Om det redan har hänt" längre ned. Men först: BankID och koder, betalning, och stegen att följa.

BankID, koder och betalning: det de ber om
Polisens tre numrerade råd om telefonbedrägeri – sidan granskades senast den 19 augusti 2026 – är grunden för hela guiden. Ett: lägg på – avsluta samtalet om du är osäker, vem den som ringer än säger sig vara. Förbered en mening för att snabbt avsluta, eller lägg på direkt. Du behöver inte vara artig. Två: logga inte in – identifiera dig aldrig med BankID och lämna aldrig ut koder till bankdosa eller kort när någon ber dig. Seriösa företag, organisationer och myndigheter ber aldrig om det på det sättet. Tre: lita inte på den som ringer – bedragaren stressar offret, och du ska inte lita på den som ringer även om personen låter trovärdig och känner till uppgifter om dig.
Post- och telestyrelsen säger samma sak: svara inte på okända nummer om du inte behöver, lägg på, lämna aldrig ut känsliga uppgifter via sms, mejl eller telefon, och logga aldrig in via bankdosa eller e-legitimation om någon uppmanar dig till det. Har du lurats att lämna ut bankuppgifter, kontakta banken och anmäl till polisen. Myndigheten avgör inte bedrägerifrågor och kan inte hjälpa drabbade personer – banken och polisen är de två instanser som hjälper efteråt.
Om betalning säger Microsoft två saker som är lätta att minnas. Det första: Microsoft ber aldrig om betalning för support i kryptovaluta eller presentkort. Det andra, från varningen från 2020: Microsoft uppmanar aldrig någon att föra över pengar. Bankföreningen FinanceSweden lägger till att du aldrig ska lämna kortnummer eller koder i ett sådant samtal. Sammantaget: varje begäran om pengar i ett oönskat supportsamtal är en del av bluffen. Ingen officiell sida som lästes innehöll en särskild varning om Swish – rådet är detsamma för alla betalningssätt: kontakta banken genast, bestrid betalningen och berätta vad som hänt.
En sista sak om koder: BankID-regeln gäller samtalet – logga aldrig in och lämna aldrig koder på uppmaning i telefon. Ingen officiell sida som lästes innehöll ett steg om att "spärra BankID", och guiden hittar inte på något sådant steg. Har du loggat in eller lämnat en kod: kontakta banken först, anmäl sedan till polisen, och byt lösenord. Det står i avsnittet om vad du gör om det redan har hänt.
En nyare variant: QR-koden
Bedragaren ber dig scanna en QR-kod eller godkänna en BankID-förfrågan medan ni pratar i telefon — ibland som en påstådd ”säkerhetskontroll”. Gör det aldrig: ingen riktig bank ber dig godkänna något i BankID under ett pågående samtal.
8 steg: gör så här, i den här ordningen
Nedan står alla 8 stegen, i den ordning du ska göra dem. Läs dem en gång i lugn och ro nu, och skriv gärna ned dem på ett papper vid telefonen. Stegen kommer från Microsofts supportsidor, polisens sida om telefonbedrägeri och Nordeas sida om fjärrstyrning, och källan står i varje steg. Det svåraste steget är det första – att lägga på.
- Lägg på luren direkt. Är du osäker, avsluta samtalet – vem den som ringer än säger sig vara. Du behöver inte vara artig. Förbered gärna en mening i förväg, till exempel: "Jag kommer att kontrollera det här själv." Lägg sedan på. (Polisen)
- Ring aldrig numret i en varningsruta eller ett felmeddelande. Microsofts felmeddelanden innehåller aldrig telefonnummer, och Windows ber aldrig användaren att ringa ett nummer för teknisk support. (Microsoft)
- Stäng webbläsaren direkt om skärmen fylls av skrämmande popup-fönster. Klicka inte på något inne i varningsrutan. Är du orolig, kontakta en betrodd rådgivare eller en familjemedlem. (Microsoft)
- Installera aldrig ett program på någon annans uppmaning, och ge aldrig någon fjärråtkomst till din dator. Ladda bara ned programvara från officiella Microsoft-partnerwebbplatser eller Microsoft Store. Lita inte på den som ringer, även om personen låter trovärdig och känner till uppgifter om dig – numret som visas kan vara förfalskat. (Nordea, Microsoft, Polisen)
- Logga aldrig in med BankID och lämna aldrig ut koder, lösenord eller kortuppgifter på uppmaning i telefon. Seriösa företag, organisationer och myndigheter ber aldrig om det på det sättet. Betala aldrig för "support" som någon ringer och ber om – Microsoft ber aldrig om betalning i kryptovaluta eller presentkort. (Polisen, Microsoft)
- Har du redan installerat ett program som bedragarna bad dig installera? Avinstallera ALLA program som de bad dig installera. Har de fått åtkomst till datorn, överväg att återställa enheten, gör en fullständig genomsökning med Windows-säkerhet, installera säkerhetsuppdateringar omgående och byt lösenord. (Microsoft)
- Har du betalat? Ring kortutgivaren eller banken först. Bestrid betalningarna och berätta vad som har hänt – de kommer troligen att spärra och ersätta korten. Kontakta sedan polisen. (Microsoft, Polisen)
- Anmäl. Kontakta banken först, anmäl sedan till polisen genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Ring 112 om brottet händer just nu eller om polis behövs på plats snabbt. Anmäl också till Microsoft på adressen www.microsoft.com/reportascam, exakt så som den står på Microsofts supportsida om falsk teknisk support. Kontrollera i efterhand bara via officiella kanaler – lita aldrig på ett nummer eller en länk från samtalet eller varningsrutan. (Polisen, Microsoft)
Gör stegen i ordning: lägg på först, kontrollera sedan, anmäl sist. Om du bara minns ett enda steg, minns det första: lägg på. Allt annat går att göra efteråt, med hjälp av någon du litar på.
Vad du säger i telefonen: meningar att ha redo
Många lägger inte på, för att de inte vet vad de ska säga – eller för att det känns oartigt att avbryta någon som låter hjälpsam. Polisen har tänkt på just det: förbered en mening för att snabbt avsluta, eller lägg på direkt. Här är meningar att välja mellan. Välj en, säg den långsamt och tydligt, och lägg sedan på. Du behöver inte förklara dig, svara på frågor eller lyssna vidare.
Ringer samma nummer igen, gör exakt samma sak. Bedragare är ihärdiga och kan ringa flera gånger, skrev Bankföreningen FinanceSweden 2022. Att de ringer igen betyder inte att ärendet är äkta. Varje gång: en mening, lägg på, ingen diskussion. Att argumentera ger dem bara mer tid att pressa dig. Att lägga på snabbt är det säkraste som behövs. Du är inte oartig. Du skyddar dig själv.
Råkade du svara på frågor innan du lade på – namn, adress, vilken dator du har – bli inte rädd. Gå till avsnittet "Om det redan har hänt" och agera enligt stegen där. Lämna inga fler uppgifter, oavsett vem som ringer och säger sig vilja hjälpa dig efteråt.

Om det redan har hänt: installerat, gett åtkomst eller betalat
Om programmet satt kvar länge, fabriksåterställ datorn — och byt lösenord från en annan enhet.
Slå på tvåfaktorsautentisering där det går — lösenordet ensamt ska aldrig räcka för att komma åt banken.
Det här avsnittet är för dig som redan har gjort något av det som bedragaren bad om. Läs det långsamt, gör en sak i taget. Det är aldrig för sent att stoppa. Varje råd nedan kommer från Microsofts supportsida eller polisens sida om telefonbedrägeri, och källan står vid varje råd. Där guiden saknar officiell källa säger den det rakt ut.
Du har bara klickat på en länk eller ringt numret, men inget mer
Stanna. Ge inga uppgifter, installera ingenting, betala ingenting. Lägg på om samtalet pågår. Stäng webbläsaren utan att klicka i rutan. Kontrollera sedan själv via en kanal du känner till om det som påstods ens finns. Spara numret och, om det går, en bild av rutan, ifall du vill anmäla senare.
Du har installerat ett program som de bad dig installera
Microsofts regel är: avinstallera alla program som bedragarna bad dig installera – alla, inte bara det du minns tydligast. Microsoft skriver inte hur avinstallationen går till klick för klick, och guiden hittar därför inte på någon sådan instruktion. Be en person du litar på om hjälp. Det rådet är guidens eget, inte ett officiellt uttalande.
De har fått åtkomst till datorn
Microsoft skriver: överväg att återställa enheten. Säkerhetskopiera först dina bilder och dokument till ett USB-minne eller en extern hårddisk — återställningen raderar allt på datorn. Det är tidskrävande, men kan vara det bästa – till exempel om falska felmeddelanden fortsätter att dyka upp. Gör dessutom en fullständig genomsökning med Windows-säkerhet, installera säkerhetsuppdateringar omgående och byt lösenord. Det är hela den aktuella listan från Microsofts supportsida. Lägg märke till vad som inte står där: ingenting om att koppla bort internet, hålla inne en knapp, kortkommandon eller rensa historik. De sakerna förekommer i sökresultatens sammanfattningar och på säljsidor, men inte på den officiella sidan. Läs nästa avsnitt om varningen från 2020 – där hör de hemma, med datum.
Du har loggat in med BankID eller lämnat ut en kod
Kontakta banken först – det är polisens ordning: banken först, sedan polisen. Berätta vad som har hänt och fråga vad banken vill att du gör. Byt sedan lösenord. Anmäl därefter till polisen på 114 14 eller vid en polisstation. Ingen officiell sida innehöll ett steg om att spärra BankID – fråga banken, och gör det genast.
Du har betalat
Ring kortutgivaren och bestrid betalningarna, berätta vad som har hänt – de kommer troligen att spärra och ersätta korten, skriver Microsoft. Kontakta också banken och anmäl till polisen. Spara alla bevis: kvitton, kontoutdrag, sms, nummer, tider. Tro inte på någon som ringer efteråt och lovar att få tillbaka pengarna mot en avgift – det är en ny bluff.
En varning från 2020 – läs den som historia, inte som dagens råd
Den 20 januari 2020 publicerade Microsoft en varning på svenska om falska supportsamtal. Den varningen innehåller några råd som inte finns på den aktuella supportsidan, och det är viktigt att du vet om skillnaden – för råden från 2020 cirkulerar fortfarande på nätet, och de kan se ut som dagens råd fast de inte är det.
I varningen från 2020 skrev Microsoft att företaget aldrig ringer om support om inte användaren själv har ringt först, aldrig ber om personuppgifter, lösenord eller koder, och aldrig uppmanar någon att föra över pengar. Misstänker du en bedragare: lägg på, svara inte igen, eller be om namn och nummer för att ringa tillbaka. Anmäl till polisen på 114 14. Sidan visade också en webbadress och ett telefonnummer – guiden trycker dem inte, eftersom de inte har kontrollerats som aktuella.
Varningen från 2020 innehöll dessutom en lista för den som hade följt instruktionerna: genomsök med Microsoft Safety Scanner, koppla sedan bort internet, byt lösenord och alla PIN-koder, kontakta banken, anmäl på 114 14 och installera om datorn. Det är den enda officiella sida som lästes som säger att man ska koppla bort internet – den aktuella supportsidan säger det inte. Listan är från januari 2020 och är inte dagens råd. Dagens råd står i avsnittet "Om det redan har hänt" och i de 8 stegen. Blanda aldrig ihop listorna. Om någon säger åt dig att "koppla bort internet genast" som om det vore Microsofts aktuella råd, vet du nu att det är daterat.
Anmäl: banken först, sedan polisen
Ordningen spelar roll, och polisen anger den själv: vid misstänkt telefonbedrägeri ska du först kontakta banken, sedan anmäla till polisen – ring 114 14 eller besök en polisstation. Ring 112 om brottet händer just nu eller om polis behövs på plats snabbt. Ingen anmälningsväg på nätet stod på den sida som lästes, och guiden ger därför ingen webbadress för polisanmälan. Ring eller besök – det är de två vägarna sidan anger.
Banken kommer först: banken kan stoppa pengar. Berätta vad som har hänt, vilka uppgifter du kan ha lämnat, och vad du kan ha installerat eller betalat. Polisen kommer sedan: anmälan registrerar brottet, och mönstret – samma nummer, samma manus, samma ruta – kan kopplas till andra anmälningar. Fem personer åtalades i Örebro i målet om falsk Windows-support. Din anmälan kan vara den som gör skillnad för någon annan.
Anmäl också till Microsoft, på adressen www.microsoft.com/reportascam – exakt så som den står på Microsofts supportsida om falsk teknisk support. En andra Microsoft-sida skriver adressen på ett annat sätt; guiden slår aldrig ihop formerna. Microsoft skriver också att du kan anmäla osäkra webbplatser i Edge via Inställningar och Skicka feedback. Post- och telestyrelsen avgör inte bedrägerifrågor och kan inte hjälpa drabbade personer – vänd dig till banken och polisen.
Spara allt innan du anmäler: numret, tidpunkten, vad personen sade, bilder av rutan, kvitton och kontoutdrag, och namnet på varje program du installerade. Skriv ned det på papper och ta med det till banken och polisen. Berätta också för dina närmaste – då kan de känna igen bluffen om den ringer till dem.

Anhöriga: så hjälper du någon mitt i samtalet
Kommer du som anhörig in mitt i ett samtal eller framför en varningsruta: håll dig lugn, tala långsamt och ta över handlingen, inte skulden. Säg: "Lägg på nu, jag hjälper dig." Stäng webbläsaren tillsammans, utan att klicka i rutan. Säg inte: "Hur kunde du svara?" – den som sitter mitt i bluffen är redan rädd, och skam gör att människor tiger i stället för att agera.
Kontrollera sedan tillsammans vad som har hänt: installerat? Kod lämnad? Betalat? Gå igenom avsnittet "Om det redan har hänt" tillsammans – banken först, sedan polisen. Sitt kvar medan din anhöriga ringer banken, om hen vill det. Skriv ned numret och vad som sades. Kom tillbaka till ämnet en lugn dag: läs guiden tillsammans, skriv ned meningarna och lägg pappret vid telefonen. Den bästa hjälpen ges innan nästa samtal kommer.
Får du som anhörig själv kontrollera den äldres dator eller konton? Hjälp till att kontrollera, men ta inte över lösenord, koder eller konton. Sitt bredvid, läs tillsammans, ring tillsammans. Den som äger datorn ska själv fatta besluten, med ditt stöd. Den drabbade agerar själv, med hjälp av någon betrodd – samma regel som mot bedragaren, fast i familjens form.
Har din anhöriga redan betalat eller lämnat koder: agera genast, samma dag. Banken kan stoppa mer ju tidigare den får veta, och anmälan blir bättre ju färskare minnet är. Säg det tydligt: det här är inte ditt fel. Bluffen är gjord av yrkesmänniskor. Att ni agerar tillsammans nu är det som räknas.
Checklista vid telefonen
Skriv av listan på ett papper vid telefonen och datorn. När det ringer eller en ruta dyker upp, läs listan uppifrån och ned. Pappret minns åt dig.
- Okänt samtal om "virus", "hackad dator" eller "teknisk support"? Lägg på. En mening räcker: "Jag kontrollerar det här själv."
- Varningsruta med telefonnummer? Ring aldrig numret. Äkta felmeddelanden innehåller aldrig telefonnummer.
- Skärmen full av skrämmande rutor? Stäng webbläsaren direkt. Klicka inte i rutan. Be en betrodd person om hjälp.
- Någon ber dig installera ett program? Aldrig på uppmaning i telefon. Lägg på.
- Någon ber om BankID, koder eller lösenord? Aldrig i telefon. Lägg på.
- Någon ber om betalning – kort, presentkort, kryptovaluta eller överföring? Aldrig. Lägg på.
- Numret ser svenskt eller bekant ut? Det bevisar ingenting. Numret kan vara förfalskat.
- Redan installerat? Avinstallera alla program de bad dig installera. Be en betrodd person om hjälp.
- Redan gett uppgifter eller betalat? Banken först, sedan polisen på 114 14 eller vid en polisstation. 112 om brottet händer just nu.
- Vill du anmäla till Microsoft? Adressen står exakt så här på Microsofts supportsida om falsk teknisk support: www.microsoft.com/reportascam.
Fler guider för äldre, på lätt språk, finns hos SeniorPhoneGuide. Följ SeniorPhoneGuide på Pinterest för nya guider. Visa gärna den här guiden för någon du tycker om och läs den tillsammans. Ju fler som kan reglerna, desto färre blir lurade.
Vanliga frågor
- Ringer Microsoft, Apple eller Google någonsin upp mig utan att jag har bett om hjälp – och vad säger de officiella sidorna egentligen om varje företag?
- Microsoft ringer aldrig upp dig utan att du själv har bett om det för att be om personliga eller ekonomiska uppgifter eller för att erbjuda teknisk support, och det finns inga oönskade supportsamtal från Microsoft. Det skriver Microsoft själv på sin supportsida om falsk teknisk support, och på en andra supportsida står att Microsoft och andra legitima teknikföretag aldrig ringer för att säga att det finns ett problem. Om Apple eller Google säger de officiella sidor som lästes i undersökningen ingenting: inget officiellt uttalande från Apple eller Google om att de aldrig ringer, aldrig ber om fjärråtkomst eller aldrig ber om betalning hittades på Microsofts, polisens eller Post- och telestyrelsens sidor. Den här guiden påstår därför ingenting om Apple eller Google. Rådet gäller ändå varje oönskat "support"-samtal oavsett företagsnamn: lägg på, installera ingenting, betala ingenting.
- Hur vet jag om en virusvarning på skärmen är äkta eller falsk?
- Står det ett telefonnummer i varningen är den falsk. Microsofts felmeddelanden och varningsmeddelanden innehåller aldrig telefonnummer, och Windows ber aldrig användaren att ringa ett nummer för teknisk support. Falska varningar ser ofta ut som en blå skärm, ett systemfel, en ruta om Windows-aktivering eller en helskärmsbild, ibland med ständig ström av popup-fönster och ljud. Polisen beskrev i januari 2026 falska sidor som imiterade en popup-ruta från Windows Defender: rutan blockerade hela skärmen, ett högt larm ljöd och ett telefonnummer, ofta med svenskt prefix, visades som den enda vägen ut. En varning som ber dig ringa är inte en äkta varning, hur den än ser ut.
- Vad ska jag göra, steg för steg, om en varningsruta har låst hela skärmen och jag inte kan stänga den?
- Stäng webbläsaren direkt, utan att klicka på något inne i varningsrutan. Det är Microsofts råd på supportsidan om bedrägerier på nätet. Klicka inte på krysset, på OK eller på någon knapp i rutan – rutan är gjord för att varje klick ska leda dig mot samtalet. Får du inte webbläsaren stängd själv, be en betrodd rådgivare eller en familjemedlem om hjälp. Den här guiden ger inga instruktioner om kortkommandon, aktivitetshanterare eller omstart, eftersom ingen officiell sida som lästes innehöll sådana steg. Är du orolig efteråt, kontakta en betrodd person och kontrollera själv via en officiell kanal om det som påstods ens finns.
- Får jag klicka på krysset, på OK eller på "Ta bort virus" i varningsrutan?
- Nej. Klicka inte på något inne i varningsrutan. Microsofts råd är att stänga webbläsaren direkt när skärmen fylls av skrämmande popup-fönster, och rutan är byggd för att locka dig att ringa ett supportnummer – med falska fel, helskärmsläge och popup-fönster som inte går att bli av med. Varje knapp i rutan, även en som ser ut att ta bort virus, är en del av iscensättningen. Stäng webbläsaren i stället, och be en betrodd person om hjälp om du inte får till det själv. Det rådet att inte klicka i rutan är guidens eget, grundat på Microsofts råd att stänga webbläsaren direkt.
- Vad ska jag göra om jag redan har klickat på länken eller ringt numret i varningsrutan?
- Stanna genast. Ge inga uppgifter, installera ingenting, betala ingenting. Lägg på om samtalet pågår. Stäng webbläsaren utan att klicka i rutan. Kontrollera sedan själv via en kanal du själv känner till om det som påstods ens finns. Spara numret och, om det går, en bild av rutan. Har du installerat något, lämnat koder eller betalat, följ stegen i avsnittet "Om det redan har hänt": avinstallera alla program de bad dig installera, kontakta banken först och anmäl sedan till polisen på 114 14 eller vid en polisstation.
- Vad ska jag göra om jag har installerat AnyDesk, TeamViewer eller ett annat program som någon bad mig installera?
- Avinstallera alla program som bedragarna bad dig installera. Det är Microsofts regel på supportsidan om falsk teknisk support, och den gäller alla program de bad dig installera, inte bara det du minns tydligast. Namnen AnyDesk och TeamViewer nämns som två vanliga exempel av Nordea på bankens sida om fjärrstyrning – ingen officiell sida som lästes namnger programmen. Be en person du litar på om hjälp med själva avinstallationen om du är osäker. Har bedragarna fått åtkomst till datorn, överväg att återställa enheten, gör en fullständig genomsökning med Windows-säkerhet, installera säkerhetsuppdateringar omgående och byt lösenord, enligt Microsoft.
- Hur tar jag bort ett fjärrstyrningsprogram från datorn, och räcker det att avinstallera det?
- Microsofts regel är att avinstallera alla program som bedragarna bad dig installera. Om de har fått åtkomst räcker inte alltid bara avinstallationen enligt Microsoft: överväg att återställa enheten, gör en fullständig genomsökning med Windows-säkerhet, installera säkerhetsuppdateringar omgående och byt lösenord. Microsoft beskriver inte, på den sida som lästes, hur avinstallationen går till klick för klick, och den här guiden hittar därför inte på någon sådan instruktion – be en person du litar på om hjälp. Återställning är tidskrävande, skriver Microsoft, men kan vara det bästa, till exempel om falska felmeddelanden fortsätter att dyka upp.
- Vad ska jag göra om bedragaren fortfarande kan se eller styra min dator?
- Avinstallera alla program som bedragarna bad dig installera, och överväg att återställa enheten. Gör en fullständig genomsökning med Windows-säkerhet och installera säkerhetsuppdateringar omgående. Byt lösenord. Det är Microsofts aktuella råd på supportsidan om falsk teknisk support. Sidan säger ingenting om att koppla bort internet som dagens råd – det rådet finns bara i Microsofts varning från januari 2020, och det behandlas separat i avsnittet om varningen från 2020. Kontakta banken om du misstänker att uppgifter eller pengar är i fara, och anmäl till polisen. Be en betrodd person om hjälp med stegen om du är osäker.
- Vad ska jag göra om jag har loggat in med BankID eller lämnat ut en kod under samtalet?
- Kontakta banken först, sedan polisen. Det är polisens ordning vid misstänkt telefonbedrägeri: banken först, sedan anmälan till polisen genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Berätta för banken vad som har hänt och fråga vad banken vill att du gör. Byt lösenord enligt Microsofts råd. Lämna inga fler koder, oavsett vem som ringer och säger sig vilja hjälpa dig efteråt. Ingen officiell sida som lästes innehöll ett steg om att spärra BankID, och den här guiden hittar inte på något sådant steg – banken vet vad som gäller för dina konton.
- Vad ska jag göra om jag har betalat – med kort, Swish, presentkort eller kryptovaluta?
- Ring kortutgivaren eller banken genast, bestrid betalningarna och berätta vad som har hänt – de kommer troligen att spärra korten och ersätta dem, skriver Microsoft. Anmäl sedan till polisen på 114 14 eller vid en polisstation. Spara alla bevis: kvitton, kontoutdrag, meddelanden, nummer och tider. Microsoft ber aldrig om betalning för support i kryptovaluta eller presentkort, och uppmanar aldrig någon att föra över pengar. Ingen officiell sida som lästes innehöll en särskild procedur för Swish-betalningar – rådet är detsamma för alla betalningssätt: banken genast, sedan polisen. Tro inte på någon som ringer efteråt och lovar att få tillbaka pengarna mot en avgift.
- Ska jag stänga av datorn eller koppla bort internet, och i vilken ordning ska jag göra det?
- Microsofts aktuella supportsida säger ingenting om att koppla bort internet eller stänga av datorn som råd. Det enda officiella dokument som lästes och som nämner att koppla bort internet är Microsofts varning från januari 2020: genomsök datorn med Microsoft Safety Scanner, koppla sedan bort internet, byt lösenord och alla PIN-koder för e-post och bank- och kortkonton, kontakta banken, anmäl på 114 14 och installera om datorn. Den listan är från 2020 och är inte dagens råd. Dagens råd är: avinstallera alla program de bad dig installera, överväg återställning, genomsök med Windows-säkerhet, uppdatera och byt lösenord. Följ dagens råd, och läs 2020-listan som historia.
- Hur byter jag lösenord på ett säkert sätt efter ett sådant samtal, och i vilken ordning?
- Microsofts aktuella råd är kort: byt lösenord. Sidan anger ingen ordning och ingen särskild enhet. Varningen från januari 2020 sade: byt lösenord och alla PIN-koder för e-post och bank- och kortkonton – den uppgiften är daterad och står här med tydlig 2020-märkning. Den här guiden ger som eget råd: börja med e-post och bank, eftersom de skyddar mest, och be en betrodd person om hjälp om du är osäker. Det rådet om ordning är guidens eget, inte ett officiellt uttalande. Lämna aldrig ut ett nytt lösenord i telefon, och skriv aldrig ned det där någon annan kan hitta det.
- Hur anmäler jag bluffen – kan jag anmäla på nätet, eller måste jag ringa 114 14 eller besöka en polisstation?
- Polisens sida om telefonbedrägeri anger två vägar: ring 114 14 eller besök en polisstation. Ingen anmälningsväg på nätet stod på den sida som lästes, och den här guiden ger därför ingen webbadress för polisanmälan. Kontakta banken först, anmäl sedan till polisen. Ring 112 om brottet händer just nu eller om polis behövs på plats snabbt. Anmäl också till Microsoft på adressen www.microsoft.com/reportascam, exakt så som den står på Microsofts supportsida om falsk teknisk support.
- Kan jag lita på telefonnumret som visas, även om det ser svenskt ut eller ser ut att komma från polisen, banken eller Microsoft?
- Nej. Numret som visas kan vara förfalskat. Microsoft skriver att bedragare förfalskar uppringar-id så att numret ser ut att komma från ett betrott företags supportnummer, och Post- och telestyrelsen beskriver spoofing: numret förfalskas tekniskt så att det ser ut att komma från en bank eller en myndighet. I polisens varning från januari 2026 hade popup-rutorna ofta svenskt prefix, och den falska supporten talade svenska – ett svenskt nummer bevisar ingenting. Polisen säger också: lita inte på den som ringer, även om personen låter trovärdig och känner till personuppgifter, eftersom uppringare kan hämta sådana uppgifter ur offentliga register.
- Hur hjälper jag en anhörig som sitter mitt i ett sådant samtal eller framför en varningsruta just nu?
- Håll dig lugn, tala långsamt och ta över handlingen: säg "Lägg på nu, jag hjälper dig." Stäng webbläsaren tillsammans utan att klicka i rutan. Ge inga koder och läs inte upp några uppgifter. Kontrollera sedan tillsammans vad som har hänt – installerat, inloggat, betalat – och följ stegen i avsnittet "Om det redan har hänt": banken först, sedan polisen på 114 14 eller vid en polisstation. Klandra inte din anhöriga. Bluffen är byggd av yrkesmänniskor och riktad mot artiga, hjälpsamma människor. Läs guiden tillsammans en lugn dag, skriv ned meningarna att ha redo, och lägg pappret vid telefonen.
Slutsats: lägg på, stäng rutan utan att klicka i den, installera ingenting och betala ingenting. Kontrollera sedan själv via banken och polisen på 114 14.
Related: hej mamma SMS-bedrägeri, mobiltelefon för äldre, is this message a scam.
